9 saker som hände när jag blev mamma

* Plötsligt förvandlades att ta en dusch till EGENTID. Inget är så skönt som att få ta en låååååång dusch helt själv. Att känna att det bara är jag!

* Det blev plötsligt ok att sätta på sig en tröja med bara "en bebisspya" på.- Ja men det där är ju inte så illa. Tack och lov har den där tiden vänt. Nu spyr hon inte så mycket längre, när jag tänker efter - typ aldrig! Lortig lika med ok?

* Jag har börjat gråta till precis vad som helst, när som helst. Hormoner? Trötthet?

* De flesta grejer även små har förvandlats till stora projekt.  Det är ju det här som det gäller att gå emot, gör det ändå liksom. Oftast går det bra, även om det är lite meckigare med packning och grejer och allt vad som behövs när en bebis ska med. Jag har varit ut på en del grejer från Vilja var liten, och det har funkat bra.Nu tänker jag framförallt på längre promenader och grejer ute i naturen. För oss har det funkat bra. Förstår att andra prioriterar annorlunda den första tiden, men för oss var det självklart att ta oss ut.

* Jag har mer eller mindre aldrig människokläder på mig. Jag bor i träningskläder eller underställ.

* Jag är betydligt mer intresserad av nyheter och världsläget generellt. Det började redan när jag var gravid, ett betydligt ökat intresse. Jag har satt en människa till världen, så känner kanske ett större ansvar nu?

* Jag förvandlades till en "bullmamma". Kan det vara en fas som går över? Jag tycker det är så kul att laga bebismat, förbereda, frysa in - laga från grunden liksom. Vart kom det här ifrån? Jag trodde verkligen att Vilja skulle få växa upp på burkmat, vilket ju inte alls är något fel på. Men nej då, just nu har jag flow och gillar att fixa och trixa med det här. Jag är förvånad!

* Drömmarna blev starka,tydliga och jag längtar efter att få visa Vilja så mycket som möjligt. Jag har varit ganska duktig på att gå min väg i livet, men känner att det blev ännu mer viktigt och tydligt att göra det jag drömmer om, nu när jag är mamma. Jag vill visa Vilja att allt går - bara man vill.

* Jag bestämde mig för att släppa prestationsångesten, gör ändå - det är inte så noga. Så nu är jag anmäld till Lidingöloppet för start i en Tjejklassiker. Inte sjutton ska Vilja ha en mamma som låter bli att göra saker för att hon inte klarar av att sätta lagom med press på sig själv? Nu googlar jag roliga, vanliga och ovanliga lopp och aktiviteter - nu börjar något nytt har jag bestämt mig för!