Det modigaste jag gjort

Vad är mod för mig?

När jag var yngre var nog mod mycket förknippat med adrenalinpåslag. Att göra något som fick blodet att rusa i kroppen, hjärtat att slå extra slag och pulsen att öka markant. Jag har hoppat fallskärm i Namibia, jag har hållit på med paragliding, jag har raftat i forsar som anses rejäla. Jag har adrenalinskakande suttit och druckit en kall öl och känt mig ganska omskakad, lycklig och glad över att vara i livet. Var det modigt? Ja, jo eller var det verkligen det?

Jag gjorde något jag ville och vågade göra. För mig känns inte det så modigt. 

Jag kan prata framför folk, jag tycker till och med att det är bland det bästa som finns. Är det modigt? Nja. Inte för mig. Men kanske för dig? 

Det är väl det som är med mod, att det som så mycket annat är förknippat med mig. Det vill säga det är väldigt individuellt. Vad jag anser vara mod och vad du anser vara mod, det kommer att vara olika och ska vara olika. 

För det är ju så det är, vi är alla unika. 

Just nu i livet så är mod för mig, att göra något jag i grunden är lite rädd för. 

Och det modigaste jag gjort i livet hittills är att skaffa barn. 

Jag var länge väldigt osäker på om jag ville ha barn. Tror det bottnade i en ganska stor rädsla i att livet skulle förändras ganska rejält. På ett sätt som jag inte hade någon som helst kontroll eller översikt över. Rädsla över något väldigt nytt. Rädsla över att tappa bort mig själv i den processen. 

Sedan träffade jag Roger, min sambo som gjorde att jag plötsligt började känna en spirande pulserande röst i mig som sa: du vågar. 

Efter flera år av försök, så blev det tillslut IVF för att skapa vårt lilla mirakel. En ganska speciell behandling just för kvinnan, det krävdes massor av mod att gå igenom det för mig. Framförallt modet att inse att jag inte kunde påverka något hur gärna jag än ville det.

Och nu livet med vår älskade Vilja, som kräver mod av mig varje dag. För varje dag är ny. Det gäller att vara flexibel, göra om, ändra, tänka om. Och även om det inte blev som det var tänkt, så blir det ju ofta väldigt bra ändå. Det kräver mod för ett kontrollfreak som jag.

Att släppa kontrollen, att våga älska någon så otroligt mycket, att helt enkelt bara vara mamma. 

Det absolut modigaste jag gjort i hela mitt liv. 

Jag försöker påminna mig om det varje dag, att jag just nu är modig precis hela tiden. För nu gör jag något och lever ett nytt liv jag inte vet något om. Vi har ännu inte stakat ut vägen och landat i det nya. Vi ska tillsammans skapa en ny framtid min lilla familj, så jäkla modigt liksom (i alla fall för mig).